Plastpest och osmos – blåsor i glasfiberskrov och vad de betyder

”Plastpest” är vardagsnamnet för osmosskador i glasfiberarmerad polyester. Typiska tecken är blåsor i eller under gelcoaten under vattenlinjen, men alla blåsor på en båtbotten är inte osmos. Färgskikt kan också släppa från varandra utan att själva laminatet är skadat.

Därför bör du inte börja slipa bort hela botten bara för att du hittar några bubblor. Först behöver du fastställa var blåsorna sitter, hur utbredda de är och hur laminatet mår.

Vad händer vid osmos?

Glasfiberlaminatet i äldre båtar är inte helt ogenomträngligt för vatten. Fukt kan långsamt vandra in genom ytskiktet.

Kemiska rester och vattenlösliga ämnen i laminatet kan bidra till att vätska bildas i små hålrum. När trycket ökar kan en blåsa bildas under gelcoat eller i laminatet.

Processen sker normalt långsamt. En båt blir inte akut osjöduglig bara för att några osmossblåsor upptäcks, men omfattande skada behöver bedömas.

Alla blåsor är inte plastpest

Första frågan är vilket lager som har släppt.

Om blåsan bara finns mellan lager av bottenfärg eller primer kan problemet vara dålig vidhäftning eller fukt mellan färgskikten. Svenska Kryssarklubbens tekniska rådgivning har uttryckligen påpekat att sådana färgblåsor inte automatiskt är plastpest.

Äkta osmosskador sitter djupare, i eller under gelcoat och ibland i laminatet.

Skrapa därför fram ett litet representativt område innan du drar slutsatser.

Sprickor i glasfiber är inte i sig samma sak som osmos; bilden illustrerar varför skadetypen måste identifieras före åtgärd.

Bild: WClarke, Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Hur ser en misstänkt osmossblåsa ut?

Vanliga tecken är:

• runda eller oregelbundna blåsor under vattenlinjen,
• vätska när en blåsa öppnas,
• karakteristisk kemisk/syrlig lukt,
• många liknande blåsor över större yta,
• fuktvärden som är höga i relevant jämförelse.

Utseendet varierar mycket. Några små blåsor och ett omfattande fuktproblem är inte samma sak.

Dokumentera antal, placering och storlek innan någon slipar bort beviset.

Fuktmätare behöver tolkas

En fuktmätare kan vara användbar för att jämföra olika delar av skrovet, men siffran är inte ett universellt procentvärde som ensam avgör om båten har plastpest.

Bottenfärg, metall, tankar och konstruktion kan påverka mätningen. Olika instrument har dessutom olika skalor.

Mät därför på flera punkter och jämför med torrare referensområden. Vid ett dyrt båtköp bör mätningen helst göras av en besiktningsman som känner instrumentet.

Tidpunkten påverkar fuktmätningen

Ett skrov som precis tagits upp efter en hel säsong i vattnet ger inte samma mätbild som ett skrov som stått torrt hela vintern. Temperatur och ytfukt påverkar också instrument och jämförelser.

Anteckna därför datum, temperatur och var på skrovet du mäter. Upprepa mätningen på samma punkter efter en tids torkning om resultatet ska användas för att bedöma utvecklingen.

En serie jämförbara mätningar är mer informativ än ett ensamt högt värde utan sammanhang.

Kontrollera efter upptagning

Direkt efter upptagning är botten blöt utvändigt. Tvätta av smuts och havstulpaner och inspektera när ytan går att se ordentligt.

Markera misstänkta områden med tejp eller foto. Om du planerar fuktmätning kan det vara relevant att göra flera mätningar över tid för att se torkförloppet.

Undvik att täcka botten helt med tät presenning om målet är att den ska torka.

Små lokala skador

Enstaka lokala blåsor kan ibland behandlas punktvis efter att skadat material öppnats, tvättats och fått torka enligt valt reparationssystems instruktioner.

Det viktiga är att inte kapsla in fukt med ett tätt epoxisystem för tidigt.

Följ färg- och epoxitillverkarens krav på underlag, temperatur, fukt och skikttjocklek.

När behövs större behandling?

Om blåsorna är många eller fukten är utbredd kan en större osmosbehandling innebära att gelcoat eller skadat ytskikt tas bort, laminatet tvättas och får torka och därefter byggs ett nytt barriärsystem.

Det är ett omfattande arbete och bör planeras efter skrovets verkliga skick.

Hempel beskriver sina högbyggande epoxisystem som avsedda både för förebyggande skydd och behandling av osmossblåsor i glasfiber. Men rätt produkt löser inte ett dåligt förarbete; skrovet måste vara tillräckligt torrt och rent enligt produktens krav.

Är en båt med plastpest värdelös?

Nej, inte automatiskt. På en äldre båt behöver skadan vägas mot:

• hur omfattande den är,
• skrovets konstruktion,
• om strukturellt laminat är påverkat,
• priset på båten,
• kostnaden för behandling,
• övrigt skick på motor, rigg och utrustning.

En dokumenterad professionell behandling kan vara mindre oroande än ett skrov som nyligen målats över utan förklaring.

Kontroll före köp

Om du tittar på en äldre glasfiberbåt:

1. be att få se botten torr och ren,
2. fråga om tidigare epoxi- eller osmosbehandling,
3. leta efter skillnader i yta och färg,
4. dokumentera blåsor,
5. använd fuktmätning som en del av bedömningen,
6. ta hjälp av besiktningsman vid tveksamhet.

Var särskilt försiktig med helt nymålad botten där säljaren inte kan beskriva underarbetet.

Förebyggande epoxibehandling

Ett epoxibarriärsystem kan minska vatteninträngning i ett torrt och korrekt förberett glasfiberskrov.

Det ska däremot inte användas som kosmetisk metod för att dölja pågående fuktproblem. Om skrovet redan är mycket fuktigt behöver orsaken och torkningen hanteras först.

Följ alltid det kompletta färgsystemets instruktioner; blanda inte slumpmässigt primer, spackel och bottenfärg från oförenliga system.

Skillnaden mellan osmos och strukturell skada

Osmos är i första hand ett fukt-/materialproblem i laminatet. Grundstötning, delaminering eller sprickor kring köl och bottenstock är andra typer av skador som kan vara betydligt mer akuta.

Om botten har sprickor, mjuka partier eller tydlig deformation ska den strukturella frågan bedömas separat från osmossblåsorna.

Hempels produktinformation om osmosbehandling och barriärskydd visar principen med högbyggande epoxi. För en specifik båt bör behandlingsbeslutet dock bygga på besiktning och mätning, inte på att en enda blåsa ser misstänkt ut.