Båtbatteri – startbatteri, förbrukningsbank och laddning

Ett båtbatteri ska göra mer än att starta motorn. På många fritidsbåtar driver batteribanken också kyl, lanternor, plotter, VHF, pumpar, belysning och laddning av telefoner. Det är därför bättre att dimensionera elsystemet efter faktisk förbrukning än att bara köpa det största batteriet som får plats.

På motorbåtar och större segelbåtar är en vanlig lösning att separera startbatteriet från förbrukningsbanken. Då riskerar inte en natt med kyl och belysning att göra motorn omöjlig att starta nästa morgon.

Startbatteri och förbrukningsbatteri

Startmotorn kräver hög ström under kort tid. Förbrukarna behöver i stället energi under många timmar.

I ett tvåkretssystem får startbatteriet i första hand sköta motorstart medan förbrukningsbanken driver övrig utrustning. Svenska Kryssarklubbens Båtpärm beskriver denna princip och visar lösningar där kretsarna skiljs med exempelvis relä eller annan laddnings-/separeringsutrustning.

Syftet är robusthet. Även om förbrukningsbanken är låg ska du fortfarande kunna starta motorn.

Bild: PaterMcFly, Wikimedia Commons · CC BY 4.0.

Gör en strömbudget

Börja med att skriva upp all utrustning och hur länge den används per dygn. Om en apparat drar 2 ampere och går fem timmar använder den ungefär 10 amperetimmar, Ah.

Gör samma sak för:

• kylskåp eller kylbox,
• lanternor,
• plotter och instrument,
• VHF/AIS,
• pumpar,
• belysning,
• autopilot,
• USB-laddning,
• värmare och fläktar.

SXK rekommenderar en strömbudget för att uppskatta både batteribank och laddningsbehov. Kom ihåg att vissa laster är intermittenta. Ett kylskåp som anges till 4 A går inte nödvändigtvis kontinuerligt.

Ah är inte hela sanningen

Amperetimmar berättar hur mycket laddning ett batteri nominellt kan lagra, men användbar energi påverkas av batterityp, temperatur, ålder, belastning och tillåtet urladdningsdjup.

Jämför därför inte en blybank och en LFP-bank enbart genom siffran på etiketten. De har olika laddningskaraktäristik och olika krav på övervakning.

En batterimonitor med shunt kan ge mycket bättre bild av verkligt in- och utflöde än en enkel voltmeter.

Bly, AGM och LFP

Traditionella blybatterier är välkända och relativt enkla att integrera. AGM är en sluten blybatterityp som ofta används i båt men fortfarande ska laddas enligt tillverkarens specifikation.

LFP, litiumjärnfosfat, kan ge hög användbar kapacitet och ta emot laddning effektivt, men är inte ett direkt drop-in-byte i alla båtar.

Svenska Kryssarklubbens Båtpärm betonar att byte från bly till LFP kan kräva anpassning av generator, laddare, regulatorer och skydd. Batteriets BMS är en viktig del men ersätter inte automatiskt korrekt systemdesign.

Generatorn måste tåla laddningen

En stor, låg LFP-bank kan vilja ta emot hög ström under lång tid. Det kan belasta en generator mer kontinuerligt än en traditionell blybank.

Vid konvertering bör därför generatorns temperatur och reglering, kabeldimensioner och laddningslösning bedömas som ett system. DC/DC-laddare eller annan strömbegränsning används i vissa installationer för att styra laddningen.

Följ motor-, generator- och batteritillverkarens data. Undvik generella internetinställningar som inte tar hänsyn till din installation.

Säkringar skyddar kablarna

Ett batteri kan leverera mycket hög kortslutningsström. Därför behöver pluskablar vara rätt dimensionerade och avsäkrade nära energikällan.

SXK:s elkapitel betonar huvudsäkring nära batteriet och tydligt märkta huvudbrytare. Extra förbrukare ska inte kopplas direkt till batteriet med en lång osäkrad kabel.

Kontrollera också:

• rena och hårt åtdragna polskor,
• dragavlastning,
• skydd mot att verktyg kan kortsluta polerna,
• korrosion i kabelskor och säkringshållare,
• att kabeldimensionen passar ström och längd.

Laddning från flera källor

En modern båt kan ladda från motor, landström och solceller. Varje laddkälla måste passa batteritypen.

Det är särskilt viktigt om batteribanken byts men gamla laddare blir kvar. Kontrollera laddprofil och temperaturkrav i batteritillverkarens dokumentation.

En bra installation har också en plan för vad som händer om en laddare går sönder eller batteriets BMS kopplar bort banken.

Kontrollera spänningsfall

Dåliga kablar eller anslutningar kan göra att en apparat får för låg spänning trots att batteriet är laddat. Vinschar, bogpropeller, värmare och startmotor är känsliga för hög ström och spänningsfall.

Om en kabelsko blir varm under belastning är det en varningssignal. Stäng av och undersök anslutningen.

Mätning under last säger ofta mer än en vilospänningsmätning.

Vinterförvaring

Hur batteriet ska lagras beror på kemi och tillverkare. Huvudprincipen är att undvika både djupurladdning och okontrollerad laddning under vintern.

Koppla bort onödiga förbrukare och kontrollera att sådant som måste vara aktivt – exempelvis länspump i en båt som ligger i sjön – verkligen har säker energiförsörjning.

För LFP är temperaturgränser för laddning särskilt viktiga. Följ batteriets dokumentation.

När behöver banken bytas?

Tecken på problem är bland annat:

• startmotorn går märkbart långsammare,
• förbrukningsbanken tappar kapacitet snabbt,
• batteriet blir ovanligt varmt,
• laddaren avbryter eller larmar,
• spänningen faller kraftigt under måttlig last,
• höljet är svullet eller skadat.

Byt inte bara ett batteri i en parallell bank utan att bedöma resten av banken och tillverkarens rekommendationer.

Bygg ett dokumenterat system

Skriv ner batterityp, kapacitet, säkringar, kabeldimensioner och vilka laddare som är kopplade till banken. Märk huvudbrytare och säkringar så att även någon annan kan stänga av systemet.

Svenska Kryssarklubbens Båtpärm – elsystem är ett bra tekniskt underlag. För LFP finns ett separat kapitel om litiumbatterier.

Ett bra båtbatterisystem är alltså inte ett enskilt batteri. Det är batteribank, laddning, kablage, säkringar, övervakning och en reservplan som är dimensionerade för samma användning.